Kolavtryck är en indikator som mäter påverkan av mänskliga aktiviteter på miljön. Begreppet "kolavtryck" härstammar från "ekologiskt fotavtryck", främst uttryckt som CO2 -ekvivalent (CO2EQ), som representerar de totala utsläppen av växthusgaser som släpps ut under mänsklig produktion och konsumtionsaktiviteter.
Kolavtryck är användningen av livscykelbedömning (LCA) för att bedöma utsläppen av växthusgaser direkt eller indirekt genererade av ett forskningsobjekt under dess livscykel. För samma objekt är svårigheten och omfattningen av redovisningen av koldioxidavtryck större än koldioxidutsläpp, och redovisningsresultaten innehåller information om koldioxidutsläpp.
Med den ökande svårighetsgraden av globala klimatförändringar och miljöfrågor har bokföring av kolavtryck blivit särskilt viktigt. Det kan inte bara hjälpa oss mer exakt att förstå effekterna av mänskliga aktiviteter på miljön, utan också ge vetenskaplig grund för att formulera utsläppsminskningsstrategier och främja grön och låga kolomvandling.
Hela livscykeln för bambu, från tillväxt och utveckling, skörd, bearbetning och tillverkning, produktutnyttjande för bortskaffande, är den fullständiga processen för kolcykel, inklusive bambu skogsbränning, bambu produktproduktion och användning och kolavtryck efter bortskaffande.
Denna forskningsrapport försöker presentera värdet av ekologisk bambustogningsplantning och industriell utveckling för klimatanpassning genom analys av koldioxidavtryck och kolmärkningskunskap, samt organisationen av befintlig bambuprodukt koldioxidavtryck.
1. Redovisning av koldioxidavtryck
① Koncept: Enligt definitionen av FN: s ramkonvention om klimatförändringar hänvisar koldioxidavtryck till den totala mängden koldioxid och andra växthusgaser som släppts under mänskliga aktiviteter eller kumulativt släpps ut genom hela livscykeln för en produkt/tjänst.
Koletikett "är en manifestation av" produktens koldioxidavtryck ", som är en digital etikett som markerar hela livscykeln växthusgasutsläpp av en produkt från råvaror till återvinning av slöseri, vilket ger användare information om produktens koldioxidutsläpp i form av en en märka.
Life Cycle Assessment (LCA) är en ny metod för utvärdering av miljökonsekvenser som har utvecklats i västländer under de senaste åren och är fortfarande i stadiet av kontinuerlig forskning och utveckling. Den grundläggande standarden för utvärdering av produktkolavtryck är LCA -metoden, som anses vara det bästa valet att förbättra trovärdigheten och bekvämligheten med beräkning av kolavtryck.
LCA identifierar och kvantifierar först konsumtionen av energi och material, såväl som miljöutsläpp under hela livscykelstadiet, utvärderar sedan effekterna av dessa konsumtion och utsläpp på miljön och identifierar och utvärderar slutligen möjligheterna att minska dessa effekter. ISO 14040 -standarden, som utfärdades 2006, delar upp ”livscykelbedömningsstegen” i fyra steg: bestämning av syfte och omfattning, lageranalys, konsekvensbedömning och tolkning.
② Standarder och metoder:
Det finns olika metoder för att beräkna koldioxidavtryck för närvarande.
I Kina kan redovisningsmetoder delas in i tre kategorier baserade på systemgränsinställningar och modellprinciper: Processbaserad livscykelbedömning (PLCA), Input Output Life Cycle Assessment (I-OLCA) och Hybrid Life Cycle Assessment (HLCA). För närvarande saknas enhetliga nationella standarder för koldioxidavtryck i Kina.
Internationellt finns det tre huvudsakliga internationella standarder på produktnivå: "PAS 2050: 2011 -specifikation för utvärdering av utsläpp av växthusgaser under produkt- och livscykeln" (BSI., 2011), "GHGP -protokoll" (WRI, WBCSD, 2011), och "ISO 14067: 2018 växthusgaser - produktkolavtryck - kvantitativa krav och riktlinjer" (ISO, 2018).
Enligt livscykelteorin är PAS2050 och ISO14067 för närvarande etablerade standarder för utvärdering av produktkolavtryck med offentligt tillgängliga specifika beräkningsmetoder, som båda inkluderar två utvärderingsmetoder: Business to Customer (B2C) och Business to Business (B2B).
Utvärderingsinnehållet i B2C inkluderar råvaror, produktion och bearbetning, distribution och detaljhandel, konsumentanvändning, slutlig bortskaffande eller återvinning, det vill säga "från vagga till grav". B2B -utvärderingsinnehållet inkluderar råvaror, produktion och bearbetning och transport till nedströmshandlare, det vill säga "från vagga till grind".
PAS2050 -produktens koldioxidavtryckscertifieringsprocess består av tre steg: initieringssteg, beräkningssteg för produktkolavtryck och efterföljande steg. ISO14067 -produktens koldioxidavtrycks redovisningsprocess innehåller fem steg: att definiera målprodukten, bestämma bokföringssystemets gräns, definiera bokföringstidens gräns, sortera ut emissionskällorna inom systemgränsen och beräkna produktens kolavtryck.
③ Betydelse
Genom att redovisa koldioxidavtryck kan vi identifiera sektorer och områden med höga utsläpp och vidta motsvarande åtgärder för att minska utsläppen. Beräkning av koldioxidavtryck kan också vägleda oss att bilda livsstilar med låg kolhalt och konsumtionsmönster.
Kolmärkning är ett viktigt sätt att avslöja utsläpp av växthusgaser i produktionsmiljön eller livscykeln för produkter, såväl som ett fönster för investerare, myndigheternas tillsynsmyndigheter och allmänheten för att förstå produktion av växthusgaser. Kolmärkning, som ett viktigt sätt att avslöja kolinformation, har accepterats allmänt av fler och fler länder.
Jordbruksprodukt Kolmärkning är den specifika tillämpningen av kolmärkning på jordbruksprodukter. Jämfört med andra typer av produkter är införandet av koletiketter i jordbruksprodukter mer brådskande. För det första är jordbruket en viktig källa till utsläpp av växthusgaser och den största källan till icke -koldioxidutsläpp av växthusgaser. För det andra, jämfört med industrisektorn, är avslöjandet av kolmärkningsinformation i jordbruksproduktionsprocessen ännu inte fullständig, vilket begränsar rikedomen i applikationsscenarier. För det tredje har konsumenterna svårt att få effektiv information om koldioxidavtrycket för produkter vid konsumentens slut. Under de senaste åren har en serie studier avslöjat att specifika konsumentgrupper är villiga att betala för låga koldioxidprodukter, och kolmärkning kan exakt kompensera för informationsasymmetri mellan producenter och konsumenter, vilket hjälper till att förbättra marknadseffektiviteten.
2 、 Bambusindustrikedja
① Grundläggande situation i bambuindustrikedjan
Bambubearbetningskedjan i Kina är uppdelad i uppströms, mittström och nedströms. Uppströms är råvarorna och extrakten av olika delar av bambu, inklusive bambublad, bambublommor, bambuskott, bambufibrer och så vidare. Midstream involverar tusentals sorter inom flera fält som bambubyggnadsmaterial, bambuprodukter, bambuskott och mat, bambu massapapper, etc; Nedströmsapplikationer av bambuprodukter inkluderar bland annat papperstillverkning, möbler, läkemedelsmaterial och kulturturism av bambu, bland andra.
Bamburesurser är grunden för utvecklingen av bambuindustrin. Enligt deras användning kan bambu delas upp i bambu för virke, bambu för bambuskott, bambu för massa och bambu för trädgårdsdekoration. Från naturen av bambu skogsresurser är andelen timmerbambuskog 36%, följt av bambuskott och timmerbambuskog, ekologisk välfärd Bamboo Forest och Pulp Bamboo Forest, står för 24%, 19%och 14% respektive. Bambuskott och naturskön bambuskog har relativt små proportioner. Kina har många bamburesurser, med 837 arter och en årlig produktion på 150 miljoner ton bambu.
Bambu är den viktigaste bambuarten som är unik för Kina. För närvarande är Bambu det huvudsakliga råmaterialet för Bamboo Engineering Material Processing, Fresh Bamboo Shoot Market och Bamboo Shoot Processing Products i Kina. I framtiden kommer bambu fortfarande att vara grundpelaren i bamburesursodling i Kina. För närvarande inkluderar de tio typerna av nyckelbambubehandlings- och utnyttjandeprodukter i Kina bambu konstgjorda brädor, bambugolv, bambuskott, bambumassa och papperstillverkning, bambufiberprodukter, bambu -möbler, bambu dagliga produkter och hantverk, bambukarcoal och bambu vine Vine Vine , bambu extrakt och drycker, ekonomiska produkter under bambuskogar och bambu turism och hälsovård. Bland dem är bambu konstgjorda brädor och tekniska material pelarna i Kinas bambuindustri.
Hur man utvecklar bambusindustrikedjan under målet med dubbla koldioxid
Målet "Dual Carbon" innebär att Kina strävar efter att uppnå koltopp före 2030 och kolneutralitet före 2060. För närvarande har Kina ökat sina krav för koldioxidutsläpp i flera industrier och aktivt utforskat gröna, låga koldioxid- och ekonomiskt effektiva industrier. Förutom sina egna ekologiska fördelar måste bambuindustrin också utforska sin potential som en kolsänkor och komma in på kolshandelmarknaden.
(1) Bambuskog har ett brett utbud av kolsänkningsresurser:
Enligt nuvarande data i Kina har området med bambustogar ökat avsevärt under de senaste 50 åren. Från 2.4539 miljoner hektar på 1950- och 1960-talet till 4.8426 miljoner hektar i början av 2000-talet (exklusive data från Taiwan), en ökning från 97,34%från år till år. Och andelen bambuskogar i det nationella skogsområdet har ökat från 2,87% till 2,96%. Bambu skogsresurser har blivit en viktig del av Kinas skogsresurser. Enligt den sjätte National Forest Resource Inventory, bland de 4,8426 miljoner hektar bambustogar i Kina, finns det 3,372 miljoner hektar bambu, med nästan 7,5 miljarder växter, som står för cirka 70% av landets bambuskogsområde.
(2) Fördelar med bambu skogsorganismer:
① Bambu har en kort tillväxtcykel, stark explosiv tillväxt och har egenskaperna för förnybar tillväxt och årlig skörd. Det har högt utnyttjandevärde och har inte problem som jorderosion efter fullständig avverkning och jordnedbrytning efter kontinuerlig plantering. Det har stor potential för kolbindning. Uppgifterna visar att det årliga fasta kolinnehållet i trädskiktet i bambuskog är 5.097T/HM2 (exklusive årlig kullproduktion), som är 1,46 gånger den för snabbväxande kinesisk gran.
② Bambuskogar har relativt enkla tillväxtförhållanden, olika tillväxtmönster, fragmenterad distribution och kontinuerlig variation i området. De har ett stort geografiskt distributionsområde och ett brett sortiment, främst fördelat i 17 provinser och städer, koncentrerade i Fujian, Jiangxi, Hunan och Zhejiang. De kan motsvara snabb och storskalig utveckling i olika regioner och bilda komplexa och nära kolspatiotemporala mönster och kolkälldynamiska nätverk.
(3) Förhållandena för bambustogens kolbindningshandel är mogna:
① Återvinningsindustrin i bambu är relativt komplett
Bambuindustrin sträcker sig över de primära, sekundära och tertiära industrin, med dess produktionsvärde som ökade från 82 miljarder yuan 2010 till 415,3 miljarder yuan 2022, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på över 30%. Det förväntas att år 2035 kommer utgångsvärdet för bambuindustrin att överstiga 1 biljon yuan. För närvarande har en ny innovation av bambuindustrikedjor modellen genomförts i Anji County, Zhejiang -provinsen, Kina, med fokus på den omfattande metoden för dubbla jordbruks kolsänkningsintegration från natur och ekonomi till ömsesidig integration.
② Relaterat policystöd
Efter att ha föreslagit det dubbla kolmålet har Kina utfärdat flera policyer och åsikter för att vägleda hela branschen inom koldioxidneutralitetshantering. Den 11 november 2021 utfärdade tio avdelningar inklusive statens skogsbruk och gräsmark, National Development and Reform Commission och ministeriet för vetenskap och teknik ”åsikter från tio avdelningar om att påskynda den innovativa utvecklingen av bambuindustrin”. Den 2 november 2023 släppte National Development and Reform Commission och andra avdelningar gemensamt ”Treårs handlingsplan för att påskynda utvecklingen av” ersätta plast med bambu ”. Dessutom har åsikter om att främja utvecklingen av bambuindustrin lagts fram i andra provinser som Fujian, Zhejiang, Jiangxi, etc. Under integration och samarbete mellan olika industriella bälten har nya handelsmodeller av koletiketter och kolavtryck införts .
3 、 Hur beräknar jag koldioxidavtrycket i bambuindustrikedjan?
① Forskningens framsteg på koldioxidavtryck för bambuprodukter
För närvarande finns det relativt lite forskning om koldioxidavtrycket för bambuprodukter både inhemskt och internationellt. Enligt befintlig forskning varierar den slutliga kolöverföringen och lagringskapaciteten för bambu under olika användningsmetoder såsom utveckling, integration och rekombination, vilket resulterar i olika effekter på det slutliga koldioxidavtrycket för bambuprodukter.
② Kolcykelprocessen för bambuprodukter under hela deras livscykel
Hela livscykeln för bambuprodukter, från bambustillväxt och utveckling (fotosyntes), odling och hantering, skörd, råmateriallagring, produktbehandling och utnyttjande, till slöseri (nedbrytning), är klar. Kolcykeln för bambuprodukter i hela deras livscykel inkluderar fem huvudstadier: bambuodling (plantering, hantering och drift), råmaterialproduktion (insamling, transport och lagring av bambu eller bambuskott), produktbehandling och användning (olika processer under processer under bearbetning), försäljning, användning och bortskaffande (nedbrytning), som involverar kolfixering, ackumulering, lagring, sekvestrering och direkta eller indirekta koldioxidutsläpp i varje steg (se figur 3).
Processen för att odla bambuskogar kan betraktas som en koppling till "kolansamling och lagring", som involverar direkta eller indirekta koldioxidutsläpp från plantering, hantering och driftsaktiviteter.
Råmaterialproduktion är en kolöverföringslänk som förbinder skogsbruksföretag och bambuprodukter som bearbetar företag och involverar också direkta eller indirekta koldioxidutsläpp under skörd, initial bearbetning, transport och lagring av bambu eller bambuskott.
Produktbehandling och användning är kolbindningsprocessen, som involverar långsiktig fixering av kol i produkter, liksom de direkta eller indirekta koldioxidutsläppen från olika processer såsom enhetsbehandling, produktbehandling och biproduktutnyttjande.
När produkten kommer in i konsumentanvändningsstadiet är kol helt fixerat i bambuprodukter som möbler, byggnader, dagliga nödvändigheter, pappersprodukter etc. När livslängden ökar kommer praxis för kolbindning att förlängas tills den är bortskaffad, Nedbrytning och släpp CO2 och återvänder till atmosfären.
Enligt studien av Zhou Pengfei et al. (2014) togs bambuskärningsbrädor under utvecklingsläget för bambu som forskningsobjektet, och "utvärderingsspecifikationen för växthusgasutsläpp av varor och tjänster i livscykeln" (PAS 2050: 2008) antogs som utvärderingsstandard . Välj B2B -utvärderingsmetoden för att omfatta utsläpp av koldioxidutsläpp och kollagring av alla produktionsprocesser, inklusive råmaterialtransport, produktbehandling, förpackning och lager (se figur 4). PAS2050 föreskriver att mätning av koldioxidavtryck bör börja från transport av råvaror, och de primära nivådata för koldioxidutsläpp och kolöverföring från råvaror, produktion till distribution (B2B) av mobila bambu -skärningar bör mätas exakt för att bestämma storleken på storleken på råvaror, produktion till distribution (B2B) för mobila bambuskärningar bör mätas exakt för att bestämma storleken på storleken på råvaror, produktion till distribution (B2B) av mobila bambu -skärningar bör mätas exakt för att bestämma storleken på storleken på råvaror, produktion till distribution (B2B) för mobila bambuseklar koldioxidavtryck.
Ram för att mäta koldioxidavtrycket för bambuprodukter under hela deras livscykel
Insamling och mätning av grundläggande data för varje steg i Bamboo -produktens livscykel är grunden för livscykelanalys. Grunduppgifter inkluderar mark ockupation, vattenförbrukning, konsumtion av olika smaker av energi (kol, bränsle, el, etc.), konsumtion av olika råvaror och det resulterande materialet och energiflödesdata. Utför koldioxidavtrycksmätning av bambuprodukter under hela deras livscykel genom datainsamling och mätning.
(1) Bambustogens odlingsstadium
Kolabsorption och ackumulering: Spiring, tillväxt och utveckling, antal nya bambuskott;
Kollagring: Bambustogstruktur, bambu stående grad, åldersstruktur, biomassa av olika organ; Biomassa av kullskiktet; Jordorganisk kolförvaring;
Kolutsläpp: kollagring, nedbrytningstid och frisättning av kull; Jordandning koldioxidutsläpp; De koldioxidutsläppen som genereras genom extern energiförbrukning och materialförbrukning som arbetskraft, kraft, vatten och gödningsmedel för plantering, hantering och affärsverksamhet.
(2) Råmaterialproduktionssteg
Kolöverföring: Skördvolym eller bambu -skjutvolym och deras biomassa;
Kolavkastning: rester från loggning eller bambuskott, primära bearbetningsrester och deras biomassa;
Kolutsläpp: Mängden koldioxidutsläpp som genereras av extern energi och materialförbrukning, såsom arbetskraft och kraft, under insamlingen, initial bearbetning, transport, lagring och användning av bambu eller bambuskott.
(3) Produktbehandlings- och utnyttjandestadiet
Kolbindning: Biomassa av bambuprodukter och biprodukter;
Kolavkastning eller retention: bearbetning av rester och deras biomassa;
Kolutsläpp: De koldioxidutsläppen som genereras av extern energiförbrukning såsom arbetskraft, kraft, förbrukningsvaror och materialförbrukning under behandlingen av enhetsbehandling, produktbehandling och biproduktutnyttjande.
(4) Försäljnings- och användningssteg
Kolbindning: Biomassa av bambuprodukter och biprodukter;
Kolutsläpp: Mängden koldioxidutsläpp som genereras av extern energiförbrukning såsom transport och arbetskraft från företag till försäljningsmarknaden.
(5) bortskaffningsstadiet
Kolfrisättning: Kollagring av avfallsprodukter; Nedbrytningstid och frisläppsbelopp.
Till skillnad från andra skogsindustrier uppnår bambuskogar självförnyelse efter vetenskaplig avverkning och användning, utan behov av återplantering. Bambustogens tillväxt är i en dynamisk tillväxtbalans och kan kontinuerligt absorbera fast kol, ackumulera och lagra kol och ständigt förbättra kolbindning. Andelen råvaror som används i bambuprodukter är inte stor och långvarig kolbindning kan uppnås genom användning av bambuprodukter.
För närvarande finns det ingen forskning om kolcykelmätningen av bambuprodukter under hela deras livscykel. På grund av den långa koldioxidutsläppstiden under försäljnings-, användnings- och bortskaffningsstegen för bambuprodukter är deras koldioxidavtryck svårt att mäta. I praktiken fokuserar koldioxidavtrycksbedömning vanligtvis på två nivåer: en är att uppskatta kollagring och utsläpp i produktionsprocessen från råvaror till produkter; Den andra är att utvärdera bambuprodukter från plantering till produktion
Posttid: Sep-17-2024
